Svensk ordbok 2009, webbversion
verb tvingade tvingat
tving·ar●äv. fast sammansättn., sepåtvinga
tvinga (ngn) att ta emot eller acceptera
komm.hon försökte tvinga på dem sin övertygelsetvinga på ngn ngtsedan åtm. mitten av 1800-taletSubst.:vbid1-925322påtvingande